”De flesta vi har kontakt med har utsatts för mängdbrott”
Nyheten är skriven 2013-12-16
På Brottsofferjouren i Örebro-Lekeberg får många personer som utsatts för mängdbrott stöd. Tidningen Brottsoffer mötte verksamhetssamordnaren Lisa Henningsson och stödpersonen Margret Lundin för ett samtal om vilka reaktioner och tankar de möter bland dem som drabbats. 
 
Stödpersonen Margret Lundin.– De flesta vi har kontakt med har utsatts för mängdbrott. Vi möter även brottsoffer som utsatts för andra brott, våld i nära relation till exempel, men misshandel, olaga hot, ofredande, förtal och stöld är bland det vanligaste. Rån har vi också mycket – både personrån och butiksrån, berättar Lisa Henningsson, verksamhets- och vittnesstödssamordnare på Brottsoffer­jouren i Örebro-Lekeberg.
– Även bedrägerier har ökat, säger Margret Lundin, som är stödperson sedan 2006 och arbetar ideellt på jouren ungefär en gång i veckan.
När Tidningen Brottsoffer besöker jouren har flyttlasset precisgått till nya lokaler i centrala Örebro. Här finns bland annat ett samtalsrum för stödsamtal och två telefonlinjer som stödpersonerna kan använda för att ringa brottsutsatta. Nya ärenden kommer hela tiden in till jouren och stödpersonerna är aldrig sysslolösa.
– Dels har vi ärenden som kommer in från polisen och dels har vi många som ringer direkt till oss, säger Lisa Henningsson.
 
Förra året hade jourens stödpersoner kontakt med 779 personer. Det brott som flest hade utsatts för var misshandel.
– De som drabbats av misshandel är ofta rädda, ledsna och arga. Helst skulle de vilja att polisen kunde gripa förövaren på en gång, säger Margret Lundin.
– Det är vanligt att de inte vill gå ut och knappt litar på någon längre, säger Lisa Henningsson.
Ett annat brott som ofta får allvarliga konsekvenser för den som drabbats är rån.
– Rån upplevs som väldigt skrämmande och väcker ofta både rädsla och ilska. De som rånas i butik möter ofta ett vapen, vid personrån är det vanligt med misshandel, men de drabbade har liknande reaktioner efteråt. De vågar inte gå ut eller till jobbet. För de flesta spelar det också stor roll om polisen får tag i en gärningsperson eller inte, säger Lisa Henningsson.
Vid inbrott kan det vara lättare att ge konkreta råd om hur tryggheten kan ökas, menar de.
– Efter ett inbrott reagerar många med att säkra upp hemmet, man kanske köper ett larm till exempel, säger Margret Lundin.
– En sak som många som blivit utsatta för inbrott reagerar mot är att de inte kan få ersättning för kränkning om de inte varit hemma och konfronterats med gärningspersonen. De tycker att det inte kan vara mer kränkande än att någon har tagit sig in i ens hem. Kränkning har ju en innebörd för oss i vardagsspråket och en annan innebörd juridiskt, säger Lisa Henningsson.
 
Verksamhetssamordnaren Lisa Henningsson.Bedrägerier är ett annat brott som också har stor påverkan på dem som drabbats, men på ett annat sätt.
– Även om en gärningsperson döms behöver det inte betyda att brottsoffren blir ekonomiskt kompenserade, de kan ändå sitta där med skulder. Vi möter många som utsatts för nätbedrägerier. Det kan vara allt från falska köp på Tradera eller Blocket till de riktigt stora bedrägerierna där de har lånat pengar för att de trott att de sedan ska kunna få ut vinstpengar. Sedan finns det också de som har blivit lurade på pengar via sitt betalkort till exempel, men där kan ofta banken hjälpa till, säger Lisa Henningsson.
– Vid bedrägerier är skam och frustration vanliga reaktioner. Ibland kan det vara en bekant som är gärningsperson och då blir det andra känslor, säger Margret Lundin.
Lisa Henningsson och Margret Lundin upplever att det gör stor skillnad för brottsutsatta om de har fått ett bra bemötande från polisen.
– Vi märker att det betyder mycket om de får någon typ av information från polisen om vad som händer. Även om ett ärende läggs ned kan de ändå tycka att det är okej om de får en förklaring till varför. Men de som inte hör något från polisen frågar sig hur de ska kunna lita på rättssamhället igen. Vi förstår att polisen inte kan lösa alla brott, men kan de ge tre minuter till en muntlig kontakt så skulle det göra stor skillnad för de utsatta, säger Lisa Henningsson.
– Vi får ofta förklara vad som händer efter polisanmälan. Efter en, två veckor börjar många undra varför det inte händer något och blir irriterade. Då får vi berätta om polisens arbetsgång och varför det tar tid. Jag brukar säga att man oftast inte kan räkna med att det händer något det första halvåret, säger Margret Lundin.
– Det går fort i de fall där det blir någon häktad, men då rör det sig ofta om grövre brottslighet. Normalt sett tycker de flesta vi möter att det tar lång tid. De vill gå vidare, men så länge de inte vet om det blir rättegång kan det vara svårt, säger Lisa Henningsson.
 
Lisa Henningsson berättar att en rättegång ofta innebär en ny påfrestning för den brottsutsatta.
– Alla jublar inte över att det blir rättegång, istället blir det en till sak att ta sig igenom och man måste berätta allt igen.
– Först har man kämpat för att gå vidare och sedan ska man gå tillbaka igen. Det är något som kan vara väldigt jobbigt även för vittnen, säger Margret Lundin.
Jouren har många kontakter som återkommer under olika faser av rättsprocessen. Lisa Henningsson och Margret Lundin menar att Brottsofferjouren fyller en viktig funktion.
– Socialtjänsten har ett ansvar att ge stöd till brottsutsatta enligt socialtjänstlagen, men jag tror inte att det är många som skulle ringa till socialtjänsten efter att de utsatts för ett mängdbrott, säger Lisa Henningsson.
– I Örebro har vi Stödcentrum för unga brottsoffer och vårdcentralen hänvisar vi ofta till när vi märker att det behövs mer samtalsstöd än vi kan ge. Men även om de får en kuratorskontakt via vårdcentralen är det vanligt att vi ändå finns kvar som ett stöd i rättsprocessen.
 
Text och foto: Amanda Säfström
 
Artikeln är publicerad i Tidningen Brottsoffer nr 4 2013


FAKTA: Brottsofferjouren Örebro-Lekeberg

– Under 2012 fick 779 personer stöd av Brottsofferjouren i Örebro-Lekebergs stödpersoner. Jourens vittnesstöd gav stöd och information till totalt 3 502 personer genom vittnesstödsverksamheten vid Örebro tingsrätt.

– Jouren har sju stödpersoner och 19 vittnesstöd, men en grundutbildning pågår och snart kommer styrkan att förstärkas med ytterligare fyra stödpersoner och fem vittnesstöd.

– På jouren finns en anställd verksamhets- och vittnesstödssamordnare på heltid, en praktikant från socionomutbildningen och en person som är timanställd och kan hoppa in vid behov. 



Bearbetningen krävde tid
Som tonåring utsattes Sara Thunberg för ett sexuellt ofredande under en bussresa. Tio år senare kan hon se tillbaka på hur det i kombination med poli..

”De flesta vi har kontakt med har utsatts för mängdbrott”
På Brottsofferjouren i Örebro-Lekeberg får många personer som utsatts för mängdbrott stöd. Tidningen Brottsoffer mötte verksamhet..

Med mängdbrott i fokus
När mängdbrott konkurrerar med andra brott om polisens uppmärksamhet riskerar de att prioriteras bort. I Skåne arbetar polisen med att komma åt p..

Gästkrönika: “Inkludera funktionsnedsättning i hatbrottsbegreppet”
Alla diskrimineringsgrunder bör ingå i såväl hetsl..

Vill få fler att polisanmäla
På Stockholmspolisens hatbrott..

Särskild kompetens skapar trygghet för utsatta
Att bli utsatt för brott ..

Kränkningar i vardagen grogrund för grövre hatbrott
Vardagliga kränkningar kan vara en grogrund för grövre..

Tidningen Brottsoffer
Brottsofferjouren
Telefon 08-644 88 00







Cookies